Fanny Borg

När jag nästan är klar att gå till tåget kommer jag på att alla skolmåndagar börjar med en sovmorgon, vilket jag totalt hade glömt under lovet och dessa tre praktik veckor. Så nu sitter jag med en ganska lång dö tid. Gissa vad jag kom på att jag kunde göra då? Spela Nintendo Dogs, haha! Jag hittade spelet i en låda igårkväll och där har det legat i ett par år, helt oanvänt.

På bilden syns mina små gullepluttar i spelet. Ebba (en liten pug), Daisy (shih tzu) och Maxi (golden). Sött va? jag dör lite smått här hemma.

jag sparar pengar till festival i sommar.
varje månad fylls detta lilla kuvert med fler och fler hundralappar och förhoppningsvis kommer jag upp i en tillräckligt hög summa för att kunna åka till borlänge i sommar.

förjäkla tajmat att jag fyller år i december och att det är julafton = peeengar!

Jag ääääälskar vinter. Så extremt mysig årstid.
Jag sitter just nu med sockar, mjukisbrallor, stickad tröja och en halsduk (som ni ser på bilden, höhö). Bredvid mig på högersidan står ett glas med julmust och på vänstersidan snett bakom mig är ett fönster där snön yr som galna vita prickar utanför - helt underbart.

Hos mormor och morfar var det helmys. Vi var verkligen hela mammas släkt plus folks pojk/flickvänner och en kusins flickvän hade sin riktigt söta dotter med sig. Tror vi var sammanlagt 24 pers utan att räkna med mormor och morfar. Fullt hus ute i den lille stugan i Västra harg!

Föresten så var vi ute i en timme eller så och åkte pulka, just like old days. Utan tvekan blir man som barn på nytt när man tillbringar tid där ute hemma hos dom. Mys!

Nu åker vi mot mormor&morfar.
Eller, snart. Min bror har inte hunnit fixa sitt hår som ni kanske ser på bilderna. Snyyyygga är vi.

Eller kanske puckade..?
jag trodde robin stängde ner inspelningen. fail

Gårdagen var trevlig.
Nu sitter jag och lyssnar på musik från Tenacious D, äter en mumsig liten clementin och kollar på snöstormen utanför. Allt gör jag i min mysiga och varma morgonrock.

Senare kommer jag att bege mig mot lilla Västra Harg för att träffa min mammas sida av släkten på en mysig första advent-buffé hemma hos mormor och morfar. Jag ser fram emot det.

Nu ska jag hoppa in i en varm dusch och fixa iordning mig lite. Hejs!

 

Nu är min älskade bästa vän 17 år gammal. Äldre än mig. Men bara 16 dagar äldre. För snart är det min tur att räknas som en äkta 17 åring också.

Vi samlades ett par tjejer hemma hos Emma för att ha ett litet "födelsedagskalas" för Nathalie i fredags. Vi åt tårta, kladdkaka och annat gott som chips och godis. Vi lekte lite också och så tog vi ett par fräna bilder ihop. Blev en riktigt trevlig kväll. Vi var tre tjejer som sov över hemma hos Emma sen på natten. Vi alla delade samma dubbelsäng - mys?

På morgonen när vi skulle hem möttes vi av lite problem.
Jag trodde att vi var straxt utanför Mantorp, så jag hade kollat upp bussarna från mantorp till mjölby på morgonen. Men tydligen var vi lite utanför Spångsholm. Så när vi stått och väntat på en buss i ca 20 minuter upptäckte vi detta faktum - att jag kollat fel buss. Så där står vi mitt ute på landet och fryser utan att veta om det ens går en buss från Spångsholm. Vi kommer på att vi kan höra med föräldrar om skjuts hem istället. Problemet var bara att idas föräldrar har ingen bil, nathalies var inte hemma och båda mina föräldrar hade festat till det lite dagen innan så dom kunde inte köra bil.

Jag börjar snacka med tjejerna om vi inte kan ta och lifta hem. Men den idén var inte så populär bland dom, hehe. Men sen ringer jag mamma som får kolla upp när nästa buss går från Spångsholm och det visar sig att den går om bara någon minut. SKÖNT tänker vi, halvt ihjälfrusna. Problemet är bara att 25-30 minuter senare har fortfarande inte den där bussen kommit. Då blev det JÄVLAR istället.

Jag tar till en nödlösning och ringer en av mina fantastiska fastrar som bor nära Spångsholm, och tillslut kommer hennes man och hämtar upp oss och kör oss till Mjölby.

TUSEN TACK PETER!

Såhär ser jag ut just nu. Sitter stilla på min röv och gör absolut ingenting. Försöker få tiden att gå, men den sniglar sig fram verkligen. Men om tio minuter kan jag börja packa väskan och fixa lite saker som ska med till kliniken. Och dom där 10 minuterna går saaakta.

Vet ni föresten?
Den här helgen lär bli skapligt grym. Idag ska jag och några vänner fira världens bästa Nathalie som fyller 17 år. Imorgon ska jag in en sväng till linköping på eftermiddagen och pyssla med lite trevliga saker och på söndag åker jag hem till mormor&morfar och äter första advent-middag tillsammans med en stor del av mammas släkt.

Idag är det min sista dag på djurkliniken. Tänk vad tre veckor har gått fort! Hoppas de kommande tre veckorna också går fort.. för sen är det jullov!

För att för sista gången visa att jag är en liten rar praktikant har jag köpt en liten låda med Noblesse till dom, bara för att dom ska få ett litet tack för all hjälp och allt dom lyckats lära mig under dom här veckorna. (även kallat fjäsk).

Nu håller vi tummarna på att jag får ett gott omdöme med mig därifrån till skolan. Skulle vara rätt trist att få ett uselt betyg av en djurklinik, när man kanske någon gång i framtiden har tänkt att jobba på en..

Nu har jag en massa dötid här på morgonen. Jag var snabbare än jag räknat med.
puss!

När jag sitter och är helt koncentrerad på mina mattetal hör jag i bakgrunden att våran lille fågel Zippy är ute och flyger. Hans bur är öppet hela dagarna, så det var inget ovanligt. Men plötsligt känner jag att han landar mitt på mitt huvud och stannar kvar där? Lite udda fågel. Sen sätter han sig iallafall på min stolsrygg och kollar vad jag pysslar med.

Lite halv ful bild. Missade halva Zippy, jag ser helt puckad ut och så gör jag något med min hand.

btw..
BUSTED!
nu vet vi vem det är som har förstört pappas lilla paprika växt i köket..

Igår skrev jag inget på bloggen. Anledningen till det var att när jag börja min tur hemåt från praktiken till mjölby (kl 16.25) började genast trafiken strula. Först var bussen till Stora Torget ca 25 minuter sen, och sen när jag väl är på buss 660 (motala -> mjölby bussen) stannar den ungefär 5 minuter senare och hamnar i en låååååååååång kö. Jag stod stilla i nästan 5 timmar! Bränslet i bussen höll också på att ta slut så chaffören var tvungen att hålla bussen avstängd. Gissa om det var kallt? Och som grädde på moset var jag riktigt kissnödig och hungrig också.

När vi äntligen börjar rulla, sakta men säkert, till Mjölby kommer vi inte fram till stationen där jag ska gå av. Bussen klarar inte av att åka upp för en backe eftersom att vägen var för hal. Så det var bara att kliva ut i kylan och vandra sista biten hem.

Klockan 23.00 ungefär var jag äntligen hemma. Gissa om det var skönt? Äta, kissa och bädda ner sig i en varm säng för att få upp värmen igen. Sen somnade jag rätt gott den natten.

Pappa läste någonstans att det blev stopp där jag satt eftersom att 6-7 lastbilar hade spårat ur på just den vägen. Rätt sjukt.

Jag såg precis finalen av Biggest Loser Sverige. Det är inget program som jag har följt överhuvudtaget men tänkte att det kan vara kul att se resultatet av deras träning, och ordet imponerande fick precis för mig en helt ny innebörd. Människorna i programmet är verkligen värda ett stor jäkla FAN VA NI ÄR BRA! En av killarna gick ner 45,5kg. Det är hela jag! Och den som vann gick ner typ 75kg tror jag. Hur är det möjligt?

Jag är riktigt riktigt riktigt imponerad av deras vilja och att dom aldrig gav upp.


En annan sak jag är imponerad av är hur en säng kan göra livet så mycket lättare. Vad menar jag med det då..? Tänk inga snuskiga tankar nu. Jag menar självklart att en säng lättar upp livet genom att man sover som en gud i dom. Och sova är ju skapligt skönt, eller hur?

Godnatt!

Saker och ting man har kan stanna kvar föralltid men oftast får man bara låna dom en liten stund. Vanor man byggt upp under en lång tid kan man börja ta för givet att dom alltid finns där - trygga och stadiga, men plötsligt rycks även dessa bort ifrån dig. Det är då du får en tankeställare. Det är när allt förändras så fort att du själv blir tvungen att börja springa för att hinna med som du frågar dig själv "Hur hamnade jag här?"

Förändringar kopplas oftast ihop med något dåligt, vilket inte är så lustigt. I början är de flesta förändringar jobbiga och man måste verkligen kämpa och anstränga sig för att se det goda i att något har ändrats. Det som jag tycker är jobbigaste med en förändring är att vanor bryts. Saker som jag tagit för givet, saker som jag kunnat göra och fått göra, kan jag inte längre. Det tar tid att vänja om sig med det omvända - att det du kunde göra förut, kan du inte göra längre.

Men en förändring brukar leda till något gott i slutet av det jobbiga. Det klassiska citatet är ju "för att nya dörrar ska öppnas, måste andra dörrar stängas". Man kan se och upptäcka saker man förut inte lagt märke till, man kan våga testa något nytt eftersom att man inte längre kan stanna kvar i sina gamla trygga vanor som man alltid kunde innan. Man slängs ut i ett öppet hav av möjligheter och kanske för första gången på länge vågar man dyka rätt ner i genom vattenytan och dras med åt det håll som vågorna bestämer, bara för att se vart man hamnar.

pusshej!

min finaste pojke på en suddig bild

Den här helgen har verkligen varit fylld av känslor. Jag har fått samla på mig så många intryck som möjligt och av det göra ett beslut som varit väldigt viktigt för mig. Beslutet påverkade även en annan person som betyder så otroligt mycket för mig så helgen har minst sagt varit känslosam. Det är anledningen till att jag inte skrivit något sedan fredags.

Jag ska gå och lägga mig när som helst. Behöver lite sömn!
Sista veckan på praktiken imorgon, och hela veckans eftermiddagar kommer att bestå av högar med pluggande. Men vet ni vad? Helgen är snart här igen. Godnatt!

Den lilla meningen som fick äran att vara rubrik för inlägget peppar mig till att plugga matte. Jag har fastnat på en matteuppgift (Derivata, Matte C ni vet..) och tycker den är helt omöjlig - när den omöjligt kan vara omöjlig! För det rubriken säger stämmer ju faktiskt. Om någon kan lära ut hur man gör en sak, måste ju personen någon gång ha lärt sig det också själv så med andra ord borde jag med kunna lära mig det. Det krävs bara lite envishet och ork.

Uppgiften jag har fastnat på, men SKA lösa snart, lyder såhär:
Bestäm lutningen för tagenten till kurvan y = f(x) i punkten med x-koordinaten -3, om

a) f(x) = 2x^2-5x
b) f(x) = 4x^2-5x^4

Det här är just nu: det är så jäkla kallt överallt så jag sitter med en filt!

Igår påvägen mot praktiken så mötte jag en riktigt härlig gubbe! Jag struntade i att ta bussen och tog promenaden på 15-20 minuter istället och det var då jag mötte honom. Ni vet, han är en såndär som går raskt och vet vart han ska med ett leende på läpparna. När jag börjar närma mig honom säger han högt och tydligt "Goooooodmoorgon!", och självklart svarar jag samma sak också med ett brett leende. När han gått förbi helt kunde jag inte sluta småle åt honom. Så himla härlig!

Praktiken har fått bjöda på väldigt mycket annorlunda saker den här veckan. Utöver en massa undersökningar, kastreringar och borttagning av små knölar har jag fått se en stor juveroperation, borttagning av en riktigt riktigt stor tumör och ett lyckat kejsarsnitt på en hund. Med andra ord har den här veckan varit väldigt intressant och lärorik.

Nu ska jag dricka upp min oboy och sätta igång att göra nått vettigt för att sedan dra mig mot bussen. Ha det bra, så ska jag försöka skriva oftare än vad jag har gjort den här veckan. Jag har inte haft tid till det.

Jag är inte riktigt nöjd med vädret idag - det pissar ner regn.
Andra praktikveckan på djurkliniken börjar idag, det är ju måndag som ni vet. Får se vad den här veckan bjuder på för händelser. Undra om det kommer vara en stor operation igen? Det vore väldigt intressant att se. Känns som att kastreringar och knölar är vardagsmat just nu. Att se när kött skärs upp av en liten kniv är inte läskigt alls längre. Man blir väl lite van vid det antar jag.

Nu ska jag packa väskan och kliva ut i regnet. Jag skulle hellre önskat att klockan var runt 22-23 igårkväll just nu för då hade jag haft en hel natts sömn framför mig.. Men så är inte läget utan nu är det bara att tvinga sig ut med paraplyet i högsta hugg.

Hörs!

Det var det grattis min kära far fick av mig idag. Inga blommor, presenter eller annat skoj. Ledsen pappa, men du vet att jag älskar dig iallafall!

Kom precis hem från mormor & morfar. Mamma och vi firade vår älskade gamla morfar på hans farsdag också, och han fick mörk choklad.

jag & bäste pappa på senaste resan!

Sofia bjöd hem hela himpagänget hem till sig på Pyjamasparty igår! Tyvärr kunde inte Lisa och Amanda komma, men vi får försöka hitta ett nytt datum igen då alla kan. Men gårkvällen var väldigt rolig. Vi åt tacos, pratade om allt mellan himmel och jord och träffade lite roligt folk vid en busshållsplats. Och så får man ju inte glömma det viktigaste - vi hade pyjamasor på oss!

Snart åker mjukis kläderna av och på kroppen sitter sen en lite småsöt pyjamas med älgar på. FINT!

Sover i linköping inatt med fina tjejer. Så vi hörs imorgon!
Ha en riktigt go lördagkväll alla!

Godmorgon!
Jag har inte hunnit med datorn förrän nu. Därför har jag inte hunnit blogga mer än om dom där pommesen. Men igårkväll var det fredag och början av helgen. Skönt!

Kvällen spenderades hemma hos Nathalie med Carro och Jennifer plus godis, läsk och chips och lite idol tittande. Även glidmedel och handmassage fanns under kvällen och som ni nog förstår så fanns väldigt många skratt också.

Sov hemma hos nathalie inatt och vi tog riktigt söta webbcamera bilder som vägrar att låtas laddas upp tyvärr, annars hade ni självklart fått se dom.

Nu kom nathalies kära mamma Ulla in i rummet och meddelade att frukosten var serverad. Mums!

vi hörs när jag kommer hem!

Jag har tagit ett stort steg. Jag lagar mat. Fast det gör jag ju inte egentligen.. Det jag gör är att lägga pommes på en plåt och sen kör in den i ugnen. Simpelt och gott!

En annan sak jag också gör är att fylla på för mycket pommes på plåten och smygäta ett par när dom är frysta. Det är jätte gott!

puss

Visst brukar man säga tredje gången gillt? För så är läget just nu med min mobil. Det här är tredje gången den ska in på lagning och blir det en fjärde gång har det gått över gränsen och då tänker jag faktiskt ringa och skälla på dom. Mobilen kan plötsligt sluta fungera, utan förvarning. Bara blir svart och stänger av sig, och så går det inte att sätta på den igen ibland. Sjukt irriterande. Så just nu har jag mammas gamla mobil med en trasig kamera...

Bara jag inte glömmer att fixa felanmälan och allt idag. Skulle ha gjort det redan i måndags/tisdags och nu är det torsdag.. Ops. Men vet ni vad? Nu måste jag göra iordning mig en snabbis och sticka till APUn. Vi hörs!

Jag kollar på Grey's Anatomy. Ett av de bästa programmen.
När det är slut blir det sängen för min del. Man blir ovanligt trött efter att man har haft lov, och sen börjar gå upp tidigt igen. Men jag klagar absolut inte på att ha praktik. Jag är ju trots allt på en veterinär klinik och får se saker som de flesta knappast kan tänka sig. Och änsålänge har jag inte blivit det minsta illamående under operationer.. Det har jag Existenz.se att tacka för!

Godnatt på er!
Vi hörs imorgon.

Pappa stod och lagade mat i köket. Då är köket en förbjuden plats för lille Zippy så att han inte råkar sätta sig på en varm platta eller något annat otäckt. Men idag smet han in i köket eftersom att vi var lite oförsiktiga med dörrarna. Men ingen skada skedd. Han trivdes rätt bra på kokböckerna (som han knapprade lite försiktigt på) och fruktskålen var ju också intressant. Mitt lilla hjärta!

pusshej!

.. kan man glida på marken istället för att gå som vanliga människor
.. är det läskigt att åka landsbyggdsbuss utan bälte
.. slipper man ångest över att man inte är ute varje dag
.. dricker man alldeles för mycket varm oboy
.. kan man räkna med att komma hem med röd näsa och röda kinder
.. burrar man upp sig i stora, varma kläder

jag älskar snö!

Nu ska jag knalla iväg mot min buss. En av djursjukvårdarna på min APU plats pratade om att jag skulle få testa ta en spruta på ett sövt djur idag. Blir kanon. Ju mer jag tränar med att hantera, se och ha sprutor/nålar omkring mig desto mer ska ju fobier försvinna. Det är ju så man säger. Är du rädd för något ska du utsätta dig för det.

En trist sak är ju att det ska vara så jäääkla kallt ute. Så det blir vinterjacka, halsduk, mössa och vantar, lite på det!

pusshej!

Som jag berättat tidigare hade jag mycket härliga människor hemma hos mig i fredags.  Dom som ville fick klä ut sig och en del hade faktiskt lagt ner mycket tid och energi på utklädnader, vilket var roligt att se. Själv var jag en katt. Bra fantasi!

Jaaaaaaag.... dejtar min käraste sängkudde nu.
Imorgon lovar jag (med ett alternativt kors med fingrarna bakom ryggen) att jag lägger upp bilder från i fredags då det var härliga människor hemma hos mig. Och att jag ska vara lite av en aktiv bloggare (samtidigt som jag igårnatt lovade mig själv att vara en aktivt tränande människa, en aktiv pluggande elev och en aktivt nyttig själ. nu blev det jobbigt).

Slut på galenskaperna nu, DET lovar jag.
godnatt.

Godmorgon, om jag nu kan säga det med en sanning i rösten. Jag skulle snarare säga att den här morgonen är allt annat än god. Vi kan ju börja med att jag sovit fruktansvärt dåligt så jag har fått mindre än 4 timmar sömn inatt vilket inte gör mig allt för laddad för att komma dödstrött första dagen på min APU. Nu när jag äter frukost fick jag lite ångest för att jag tänkte äta vitt bröd til frukost. Det är såna där snabba kolhydrater har jag hört, och dom skulle man ju tydligen akta sig för så nu sitter jag och käkar ett annats slags bröd, mörkt, som jag egentligen inte äns tycker om.

Into nog med det, när jag vaknade var den första individen som jag möts av en spindel på min byrå. På MIN byrå?! Vad hade den för rätt att äckla sig på mina möbler? Inga, så jag sprang ut i köket så fort som möjligt och försökte hitta ett mordvapen, en tidning, så att jag kunde slå ihjäl inkräktaren.

En fjärde sak som stör mig också. För att komma till min APU i Motala måste jag först ta en tidig buss till Vadstena, vänta ett tag i Vadstena och sen ta en annan buss till Motala. Varför går det inga direkt bussar tillräckligt tidigt? Orättvist.

Idag känns det sådär som att man är i en tecknad film ni vet. Med ett svart regn moln över sig.

Jag skriver snart. Hänt en hel del, både bra och dåliga saker.
love ya!

Ska somsagt in i en sexbutik idag. Min kompis behöver en sak därinnefrån till sin utklänad på fredag. Det är bestämt att jag har lite bra folk hemma hos mig på fredag och då är det maskerad som gäller, om man vill. Jag ska se om jag hittar nått inne i norrköping - jag vet verkligen inte vad jag ska ta på mig än! Men jag har några idéer. Vi ska också in i en affär där dom säljer utkländader och sånt roligt, så kanske hittar nått där? Det märks!

Måste känna sig snygg när man ska in i en sexbutik. Såhär sexig är jag.

Det får ni ta. Ni får klara er. Men jag älskar att ni är tappra och går in på bloggen varje dag ändå och kollar flera gånger om ifall jag uppdaterat. Ni är underbara på det sättet. Love you!

Varför suger uppdateringen då? Gissa fem gånger. Tror ni bara behöver en gissning dock. DET ÄR LOV! Lov brukar leda till att man spenderar dagens timmar på andra håll och kanter och inte alltid framför en dataskärm. Jag tror nog att ni gör samma sak, så ni vet nog vad jag menar.

Vet ni en sak som jag ska göra imorgon? Jag ska för första gången i mitt liv kliva in i genom dörren till en sexbutik. Fiefie ska hitta något till halloween, så det lär nog bli en väldigt intressant shopping. (jag dör lite smått)

puss på er!

Igår kväll hamnade jag hemma hos Nathalie. Slappade i hennes säng, snackade och lyssnade på gamla disney låtar. Nostalgi känsla! Ett tag senare satt vi plötsligt och kollade på Ronny och Ragge, vilket jag aldrig tidigare gjort. Har alltid tyckt att dom överspelar så mycket, men igår satt jag faktiskt och skrattade och tyckte att det var helt okej trots allt.

Jag skällde lite på mig själv igår ikväll. Jag var ensam hemma hela natten och när jag skulle gå och lägga mig blev jag övertrött när jag i grund och botten var dödstrött. Och när man ligger ensam i en mörk lägenhet och känner att man inte kommer kunna somna på ett tag börjar man lyssna efter konstiga ljud. Ni vet nog själva hur det är.

Det var då som jag började skälla lite på mig. Min hjärna skällde på den del av hjärnhalvan som koncentrerade sig på att lyssna på minst lilla löjliga ljud och jag tänkte elakt mot mig själv "fan vilken tönt du är".

Min pojkvän fick ringa mig och prata med mig under natten tills min övertrötthet gick över och jag kände att jag faktiskt kunde somna. Mesigt värre, och jag har tur som har en sån bra kille som ställer upp på vad jag kan tänkas hitta på.

Just nu: jätte trött, mitt "lockiga" (snarare vågiga) hår och en mysiströja.