friday night and the lights were low



Gårkvällen började bra och slutade ganska galet.
Först är fredagen helt lugn och jag strövar runt hemma i väntan på kvällen. Vid 5 ungefär bestäms det hastigt att jag ska ut och träffa en person tillsammans med Nathalie, så det gör vi. Kul, även om det bara var en liten stund. Sen måste vi hem till mig, och där äter vi tacos tillsammans med min familj. Efter det cyklar vi, eller rättaresagt: Nathalie cyklar - och jag snålåker på hennes pakethållare, hem till henne för att hitta hennes mobil, göra iordning oss och lite. Vid 9 sitter vi på en buss mot Ödeshög. Vi skulle tydligen möta upp Jocke och Chrille nånstans för att dra till nån fest där ute. Varken jag eller nathalie har tidigare varit i Ödeshög, och när vi får reda på att det är mitt ute i ingenstans utanför Ödeshög blir vi lite full i skratt. Liksom, hur fan ska vi hitta dit?

Vi går av på nån landsväg där det finns två hus på hela gatan och en trasig gatlyckta. Vi ringer till Jocke och frågar vart vi ska gå egentligen, vi står ju mitt ute på landet någonstans! Vi skulle tydligen gå vidare in på en grusväg i ungefär 1-2 kilometer. Vi trodde han skojade först med oss. Tänk er: Jag & Nathalie, vandrandes någonstans ute på en grusväg mitt ute i ingenstans. Vi vet inte vart vi ska, eller vart vi är. Och inga lampor fanns det heller, bara åkrar och skog. Men vi gör som han säger, och börjar går. Efter ett tag vandrandes på den där jäkla vägen hör vi dov musik från nånstans, och vi fattade att vi iallafall är på rätt väg.

Sen när vi väl var framme var det väl inte så kul där ändå. Folket var väl inte dem bästa.. Men några där var ju iallafall helt okej. Men vi tröttnar faktiskt rätt fort på festen, men var tvungna stanna till den enda bussen som kul nog gick 00.10. Vid lagom tid tycker jag och nathalie att det är dags att gå. Vi vill ju inte direkt missa bussen hem, för hur kul låter det att få sova i nått dike där ute? Inte alls kul om ni frågar mig. Jocke och Chrille hänkar med oss påväg mot bussen och dissar sin skjuts som var kvar på festen. Vi går hela vägen tillbaka på den där landsvägen igen.

Väl vid den såkallade busskuren (såg mer ut som en fyrkant) väntar vi in bussen. Den åkte 00.10 från Ödeshög och borde då vara där vi var vid 00.17 kanske.. Gissa när den kom? Närmare 20 i 1! Så vi stod där i kylan och frös nästan ihjäl. Kan man stämma en buss för att den är så pass försenad?

Gud så lycklig jag var när jag äntligen var hemma och fick i mig mat och fick på mig varma kläder!
En kväll tillsammans med min bästa vän Nathalie är alltid lika intressant och unik, haha!
pussar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0