Du kan om du bara vill tillträckligt mycket.


Vet ni vad jag oftast fått höra under min skolgång? "Du kommer att bränna ut dig", "Du kommer gå in i väggen" och "Du måste ta det lite lugnt också..". Det är något lärare, vänner och föräldrar sagt till mig i ett par år nu.

Men det är sån jag är. Jag är en person som ställer skyhöga krav på mig själv när det gäller skolan och hur jag är som person. Jag satsar alltid på det bästa och når jag inte upp till det jag kämpar för, faller jag en kort stund för att sedan hoppa upp i utmaningen igen och göra ännu bättre ifrån mig.

Man kan väl kalla det att jag är en väldigt tävlingsinriktad person. Åtminstonde när det gäller prestation i skolarbete och andra uppgifter jag tar på mig att göra. Allt jag gör vill jag ska vara något utomordentligt bra gjort, något som ska locka tills sig personers blickar och undran om "hur gör hon egentligen?" Jag nöjer mig inte förrän jag nått upp dit jag ska, och om jag försöker tillräckligt mycket och inte ger upp når jag dit.

Men som ni förstår finns det alltid en baksida med att ha så höga krav på sig själv. Att leva upp till dom är inte alltid lätt. Det räcker med att jag får VG+ på ett prov istället för ett MVG. Jag sjunker ner totalt till bottenskrapet i mina egna ögon och det känns som att allas blickar vänds mot bara mig i klassrummet och att alla hånler åt mig. "Hah, hon fick bara VG+. Så jävla dålig". Trots att jag egentligen vet att det inte är så - det är ingen som direkt bryr sig om just jag fick MVG eller VG, så kan jag ändå inte komma undan känslan av att ha misslyckats med att nå upp dit jag ville och det känns rätt hårt för mig.

Nu menar jag inte att bara för att man inte får MVG på alla sina prov så är man dålig på något sätt. Det jag har beskrivit är hur JAG känner inför MIG SJÄLV och MINA prestationer.

Jag kände bara att jag ville skriva av mig lite om det här, för det är väldigt aktuellt för mig just nu. Såhär innan jullovet kan nog alla som gått eller går i en högre klass i skolan hålla med om att det blir extra mycket att göra. Prov och inlämningar ska vara klar, kurser avslutas, betyget ska sättas och man ska visa att man orkar kämpa ända in i det sista. Sånt sätter en väldig press på dig och man kan inte göra så mycket annat än att bara försöka hänga med i farten och göra det bästa av situationen.

puss på er, nu drar jag straxt till skolan!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0