It starts today



Första dagen i malmö sa veras mamma något väldigt smart och bra.
det liksom fastnade på min hjärna och jag tycker att hon har så jävla rätt i det hon sa.

Varför längta till imorgon, när du har det så bra idag?

Och nu hade jag tänkt att skriva ett långt, meningsfullt inlägg som utgår just från den meningen. Men det sket sig. Har suttit med inlägget "öppet" i typ 4 timmar nu och jag har inte kommit längre än att jag skrivit och sedan raderat allt igen. Känner mig inte sugen på att skriva, helt sjukt. Jag brukar typ aldrig ha svårt att skriva utan orden brukar nästan bli för många istället. Men nu - blankt.

Min teori om varför jag inte kan skriva är att jag har väldigt mycket andra tankar som leker med mig just nu och antaligen stör dom de andra mindre viktiga funderingarna. Jag är lite smått förvirrad över vad jag vill och allt sånt just nu. Tänker inte gå in på detaljer med vad exakt det handlar om för det har ni faktiskt inget med att göra, haha.

Men på nått sätt känns det som att den här gången kommer det inte att göra lika mycket skada, kommer inte att bränna lika mycket. Den här gången kommer jag att våga minnas. Och den här gången är det ombytta roller. Jag är den starka som står kvar och jag är den som väljer hur det blir. du är med, du är inte.

Förlåt för ett flumigt inlägg.
kände att jag bara behövde och ville skriva det här för min egen skull

puss!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0